Leif Zern, Kaddish på motorcykel

En fin barn och ungdomsskildring. Intressant att få veta lite om t.ex. skillnaden på Templet och Shul och annat från den judiska miljön i Stockholm som jag hade ganska lite hum om.
Värd allt beröm den fått.

Carte Blanche - Trio X med Irma Schultz Keller, Sharon Dyall och Tommy Berntsson

Årets första Carte Blanche blev fullsatt (som vanligt). Tänkte visa bildbevis så att ni som inte var där förstår hur det kan gå till i Uppsala. Och bilden är inte tagen längst bak i lokalen. Längst där framme finns Trio X med Irma Schultz Keller, Sharon Dyall och Tommy Berntsson. Det som tog tag mest i mig var Irmas Joni Mitchell översättningar och hennes egen "Bomull och blad".

Manu Katché Quartet med Nils-Petter Molvaer

En britt, två norskar och Manu Katché. Jag har svårt att tänka mig en bättre start på konsertåret. Tidvis helt magiskt med bländande, svängigt, vackert och lyhört spel. Blåsarna använde mycket effekter (harmonizer, loopar mm.) men aldrig för mycket i min smak. Fullsatt i UKK:s B-sal.
Nils Petter Molvær trumpet, Tore Brunborg saxofoner Jim Watson orgel och piano, Manu Katché trummor .

Tommy Körberg, Sjung tills du stupar

Också Tommy Körberg har skrivit (eller egentligen berättat) sina memoarer. Spännande att jämföra med Janne Schaffers bok. Handlar om ungefär samma tid i delvis samma kretsar. Men det har blivit väldigt olika böcker. Vilken är bäst då? Ja, det beror säkert på vem som läser. En liten men viktig detalj, den här boken är satt i ett irriterande svårläst typsnitt.

Åsa Larsson, Till offer åt Molok



En av de bästa i det svenska deckarundret (som knappast är något under i någon bemärkelse utom ekonomisk). Läsvärt.

Pär Johansson, I huvudet på en normalstörd

Pär Johansson, grundaren av Glada Hudik-teatern, berättar och berättar bra. Eftersom han har varit med i så många olika sammanhang är ju inte allt nytt men här finns också sådant man (dvs. jag) inte hört förut. Avsnittet om tiden under och efter Uppdrag granskning var riktigt intressant.
En eldsjäl berättar om det han brinner för.

Woody Allen, Rena anarkin

Noveller. Ofta i filmens värld och då borde han ju veta vad han skriver om. Lyfter inte alls.

The Hobbit

I mellandagarna blev det biobesök. 3-D och high frame rate. Kanon.

Ola Larsmo, Förrädare

Ola Larsmo har ju visat många gånger att han är intresserad av, och kunning i, vad som hände i det neutrala Sverige under andra världskriget. Den här gången blev det en spännande historia om underrättelsetjänst och inre och yttre fiender. Kanon helt enkelt.

Nytt år. Hoppas det blir gott!

Nu är det slut på ledigheter också för mig. Dags att dra igång igen.
Den närmaste tiden kommer här en del av vad jag ägnat mig åt sedan sist.